Frågor & svar
Allt du behöver veta om solskydd
Siffran i en solskyddsfaktor (SPF) är till för att ge dig en riktlinje på hur länge du har ett skydd mot solens strålar, jämfört med om du inte hade haft något skydd alls. Om du blir röd och öm i huden efter tre oskyddade minuter i solen så kan du multiplicera den tiden med SPF-siffran för att få fram en riktlinje för hur länge du kan vistas utan att bränna dig.
Spf 15 x 3 minuter = 45 minuter utomhusvistelse.
Tänk dock på att detta är en ganska grov uppskattning. Du har inte exakt kontroll över hur cremen har applicerats och nöts bort, så smörj dig hellre en gång extra om du ska vistas mycket utomhus.
Ja, det är faktiskt lite skillnad. Fördelningen mellan skydden ser ut enligt följande:
SPF 15 ger cirka 93% skydd
SPF 30 ger cirka 97% skydd
SPF 50 ger cirka 98% skydd
Skillnaderna kan tyckas små, men i och med att vi överlag använder alldeles för lite mängd solskyddsfaktor så kan valet av SPF faktiskt göra skillnad! Ett skydd ger aldrig ett hundraprocentigt skydd, var därför noggrann med att ha på dig skyddande kläder och vistas i skuggan när solen står som högst.
Det är främst UVB-strålarna som ger upphov till en solbränd hud medan UVA-strålarna, som har en längre våglängd, tränger djupare ner i huden och bidrar bland annat till att huden åldras i förtid. Därför är det väldigt viktigt att ett solskyddsfilter har ett skydd mot båda delarna.
Infrarött ljus, IR, är bra för kroppen och har goda egenskaper på både människor, djur och växter. Det infraröda ljuset är det vi upplever som värmande när vi känner strålarna mot kroppen. Sjukgymnaster använder ofta IR för att behandla patienter som lider av värk i leder och muskler. Även infraröd bastu har visat god effekt på personer som har värk och/eller lider av depression.
Däremot har forskning börjat tyda på att IR i kombination av UV-strålar påverka kroppens kollagenbalans negativt och får huden att åldras i förtid.
HEV-ljuset är det blåa sken vi får från mobiler och surfplattor, men även från solen. Det finns ingen forskning som visar att HEV-ljuset, High Energy Visible Light, skulle orsaka cancer. Däremot kan det påskynda åldrandet i huden, likt UVB-strålar. Läs gärna mer om HEV-ljuset här.
Man brukar dela in solskydd i två fack: fysikaliska och kemiska. De har indelats i dessa då de ”hanterar” UV-strålningen på olika vis.
Fysikaliska solskydd bildar en sköld på huden som reflekterar bort strålarna med hjälp av små partiklar så att de inte kan tränga ned djupt och orsaka skada. Dessa solskydd passar de som har normal eller känslig hud.
I de kemiska solskydden är det istället molekyler som fångar upp strålarna och omvandlar dem. Det är denna kemiska reaktion som gör strålarna ofarliga. De kemiska skydden är något lättare i konsistensen, vilket uppskattas av dem med något fetare hud.
Det är superviktigt att du använder solskyddsfaktor i din rutin - speciellt under våren och sommaren. UVA-strålar har en längre våglängd och tränger in i hudens djupare skikt. Denna strålning får huden att åldras i förtid och kan orsaka hudcancer. Dessutom kan du få grov, läderaktig, hud och ytliga blodkärl samt dålig hudkvalitet.
Det finns inga riktlinjer för hur gammal du bör vara för att börja använda SPF – huvudsaken är att du gör det till en naturlig del av din hudvårdsrutin.
Nej, en SPF 30 är SPF 30, så länge du har smörjt in dig tillräckligt. Däremot är det viktigt att smörja in sig då och då under dagens lopp för att säkerhetsställa att skyddet förblir SPF 30 och inte mindre.
Självklart! Många med fet hud uppskattar ett kemiskt solskydd då de fysikaliska upplevs något fetare i konsistensen.
Nej, det gör det inte, inte så att det har betydelse för upptagningsförmågan. Visste du förresten att efter enbart 15 minuter i solen har du uppnått din dagliga dos av vitaminet? Däremot är kosten den viktigaste källan till D-vitamin - äter du rätt uppnår du din dagliga dos året om.
Vi rekommenderar solskyddsfaktor 30 eller högre på de delar av kroppen som inte täcks med kläder och solhatt. Flera varumärken har bra produkter för barn och vuxna, dessa finner ni här. Vill du ha fler tips kring hur du väljer SPF till ditt barn? Spana in vår guide där vi går igenom hur du hittar rätt solskydd till barn. Är du osäker på hur riktlinjerna ser ut när det kommer till solexponering så har 1177 bra råd kring barn och solskydd.
Givetvis är det bra med makeup som har solskyddsfaktor i sig, men vanligtvis är det lite för lågt skydd för att kunna räcka en hel dag. Vet du med dig att du inte kommer att svettas nämnvärt och inte gnuggar dig mycket i ansiktet så kan en dagcreme med fysikaliskt solfilter vara lösningen under din makeup!
Skillnaden mellan ett traditionellt solskydd och ett cityskydd är att ett cityskydd inte är testat för många timmar i vatten eller på stranden. En "vanlig solskyddscreme" är oftast rikare i konsistensen och har högre krav på sig att hålla sitt UV-skydd trots värme, svettning och bad. Ett cityskydd hittar du ofta bland dagcremer eller som specialvård hos hudvårdsmärkena, ett solskydd finns oftast i en solserie.
Har du fler frågor om solskydd?
Maila oss hudterapeuter på webshop@hudoteket.se så guidar vi dig vidare.
.png)
.png)
